I vackert höstväder samlades vi för en guidning i reservatet Stocksmyr-Brännan. På väg dit stannade raden av bilar plötsligt och vi som var lite längre bak undrade vad som stod på. Strax lyfte en tjädertupp med hönor i följe och drog in mot tryggare marker i skogen.

Längs skogsvägen möttes vi av en bränd skog på ena sidan och en grön, mossbelupen på den andra. Det är en märklig känsla att se en brunnen skog. Den är långt ifrån död, det är inte syftet med en bränning, men plötsligt ser man hur oerhört blockrik terrängen är. Vilken möda människor hade förr som bodde här! Just dessa marker användes som skogsbete då den inte var möjligt att odla.

Under våren 2017 utfördes bränningen under kontrollerade former. Vår kunnige guide Love berättade att det huggs brandgator, vattnas, läggs ut brandslangar runt området med kopplingar var 25 m och drönare eller helikopter kontrollerar från ovan att elden långsamt förtär det som skall förtäras. Efterforskningar har visat att detta område har fram till början av 1900-talet brunnit cirka vart 20:de år. Tanken är att försöka återskapa den miljö som många olika arter är beroende och därför skall en bränning utföras ungefär vart 20:de år i framtiden.

Redan detta första år efter bränningen har sällsynta arter som laxticka och raggbock kommit till platsen. Båda är beroende av död tallved, laxtickans sporer finns i luften men har i dagens skogsbruk ingenstans att landa och växa. Skalbaggen raggbock, en långhorning är också den beroende av tallstammar som ligger solbelysta. Den vuxna baggen lever bara en sommar och larvutvecklingen tar fyra år. Deras utgångshål ur lågan är stort, drygt en cm och ovalt.

Vi såg många spår efter hackspettar, blåbärsriset växte redan bra och mängder med olika arter av svampar har gynnats av det numera tunna humustäcket luftiga miljö. I trädkronorna hördes bland andra tofsmesar. I de lite fuktiga miljöerna och vid rotvältor har brandmossa, björk och mjölkört börjat växa. Många insekter som kläcks i den döda veden är nektarberoende och därför har Länsstyrelsen även sått in ängsblommor i grusvallar längs vägen.

Tankarna var många kring hur skogsbruket påverkar naturen alternativt en kontrollerad bränning. Innan bränningen går personal genom området för att stöta bort så många djur som möjligt. Men det är självklart så att en del fåglar och andra djur tyvärr omkommer i branden. På sikt får de dock en gynnsammare miljö och större artrikedom vilket ger ett bättre häckningsresultat än exempelvis efter skogsavverkning som pågår året runt.

Tack Love för en mycket intressant dag!

Love beskriver hur granarna kådar efter branden, hur detta drar till sig insekter som lägger ägg och att larverna i veden därpå lockar till sig hackspettar.

Raggbockens utgångshål är stort (1-1,5 cm), ovalt och fransigt.

Längs vandringsleden finns fotopunkter markerade. Det är för Lst uppföljning av vad som händer under åren efter bränning.

Bilder togs innan åtgärden och följs därefter upp med fler.

Den rödlistade laxtickan trivs på tallstam efter brand.

En vacker droppande klibbticka på brunnen tallstubbe.