En av de bättre sakerna vi gjort på senare år var att anlägga en liten vattenspegel i trädgården. Den har varit och är till stor glädje för både oss och naturens invånare. Särskilt i tider som dessa när småvattnen i skogen torkar ut och att bada är det enda man önskar som liten fågel.

Det verkar som de vant sig vid min närvaro och sitter jag alldeles still så kommer de fram, lite som askungens alla vänner omkring henne.

Exakt hur varmt och torrt det är inses när storskogens fåglar kommer fram mitt på sommaren, de där som annars bara är framme när det vankas mat vid fågelbordet. Nötskrikan är en av dem, grönsiskor, domherrar, paret stenknäck och häromdagen kom faktiskt en skogssnäppa till dammen!

Tornseglarna svischar förbi i lufthavet, det verkar som det är tre holkar bebodda i år och ladusvalorna tjattrar glatt från den gamla antennen. De har bråda dagar nu för deras fem små har just blivit flygga. De är fortsatt väldigt vingliga i sina flygningar och dörrhålet tycks vara alldeles för litet emellanåt.

Sedan en tid tillbaka blir vi väckta av larmande fåglar. Svalorna flyger med varningsläten och dykningar över huset, koltrastar, flugsnappare, blåmesar och talgoxar ropar högt och även nötskrikorna är irriterade runtomkring. Det är sannerligen effektiva väckarklockor men kl 05...

Orsaken? För några år sedan räddades en kattuggla som krockat med en bil, senare släpptes den i närheten och förmodligen är det samma som är här nu och spanar efter sin frukost. Om jag finge önska får den gärna ta sorken som knaprar av stjälkarna på mina sockerärtor.

Sommarhälsningar från Ekhorva

 

  • Inga kommentarer hittades
Lägg till kommentar