Äntligen har solen börjat visa sig och vindarna vänt. Våren kommer fortare än jag tänkt mig och det känns nästan svårt att hinna med. Vid Sandsjön har vattnet tyvärr sjunkit undan mycket. Men tofsviporna är där. Glatt visar de upp sin luftakrobatik. Härom dagen i friska vindar spelflög ett ormvårkspar och två andra cirklade ropande över mig. Vid Mada gick 24 tofsvipor, två kanadagäss och tre starar. En flock med små brunspräckliga fåglar gäckade mig. De var för långt bort för min kikare och vinden gjorde att tårarna rann oavbrutet. Tranorna som brukar finnas vid Ekhorva göl/fly har kommit. Kattugglor ropar, en runt knuten och en från Ekhorva gård. Kanske är en av dem den vi släppte i slutet på januari efter rehab? När jag promenerade längs banvallen flög en tjäderhöna upp. Och av spåren att döma finns det fler tjädrar i området. Koltrastarna sjunger och vid fågelmatningen gör två stora flockar med bergfinkar och bofinkar "rent hus".